G.H. von Wright till Eino Kaila 2/8 1956
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 de s.k. kausala anomalierna En kausal anomali i kvantmekaniken uppkommer då det som inte kan observeras av ett händelseförlopp (’interfenomenet’ hos Hans Reichenbach) förefaller att följa andra naturlagar än det som kan observeras (’fenomenet’). För att undvika dessa ville Reichenbach introducera en trevärdig logik för kvantmekaniken, enligt vilken påståenden rörande interfenomenen varken är sanna eller falska, utan obestämda.Hans Reichenbach, Philosophical Foundations of Quantum Mechanics, Berkeley/Los Angeles: University of California Press 1946, s. 26, 43.Eino Kaila, Terminalkausalität als die Grundlage eines unitarischen Naturbegriffs. Eine naturphilosophische Untersuchung. Erster Teil: Terminalkausalität in der Atomdynamik, Helsingfors: Acta Philosophica Fennica 10, 1956, s. 76.
2 Du skall finna [...] för mikropartiklarna. I sina undersökningar av fenomenet terminalkausalitet använde Kaila termen ”naturfilosofi” på ett sätt som inte längre klart tycktes skilja mellan filosofi och naturvetenskap. I sin recension av Kailas bok tycks von Wright ändå vilja skilja mellan tydligt filosofiska frågor och tydligt naturvetenskapliga frågor hos Kaila: ”Kailas bok om de atomara systemen innehåller två grundtankar. Den ena är övervägande filosofisk; den rör kausaliteten i naturens skeende. Den andra är (kanske) övervägande fysikalisk; den rör de materiella mikropartiklarnas faktiska byggnad”. von Wright menar dessutom, ganska överraskande, att Kailas naturvetenskapliga idé om mikropartiklarna som ”dubbla oscillatorer” är intressantare än det rent filosofiska arbetet.Eino Kaila,Terminalkausalität als die Grundlage eines unitarischen Naturbegriffs. Eine naturphilosophische Untersuchung. Erster Teil: Terminalkausalität in der Atomdynamik, Helsingfors: Acta Philosophica Fennica 10, 1956, s. 3.Georg Henrik von Wright, ”En modern Lucretius”, Nya Argus 49, 1956, s. 175.
3 Min nya adress är Skepparegatan 4, Skepparegatan 4 i Eira i Helsingfors förblev von Wrights hemadress i 46 år. Han flyttade 2002 till ett närbeläget hus med hiss på Fabriksgatan 32. Bernt Österman, ”Memorabilia”, Österman & Risto Vilkko (red.) Georg Henrik von Wright. En filosofs liv, Helsingfors: Into 2016, s. 120.
4 där den von [...] finska urhem Med släktens ”finska urhem” torde von Wright avse ön Salonsaari, hemvisten för den finskspråkiga grenen av släkten, som härstammar från hans farfars kusin Adolf von Wright.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 26, 37 f.
4 där jag föreläste vid en sommarkurs. Föreläsningarna hölls på Geijerskolan i Ransäter i Värmland och behandlade den logisk-analytiska filosofiska inriktningen. Den byggde på stommen för von Wrights översiktsbok Logik, filosofi och språk (1957). Geijerskolan var en folkhögskola och åhörarna saknade akademisk bakgrund på området. ”Jag märkte snabbt att det stoff som jag förelade dem låg utanför deras intellektuella horisont”, skriver von Wright i sin självbiografi. Han menar ändå att detta särskilt sporrade honom till att förklara sakerna på det sätt som anstod en ”samvetsgrann filosofisk författare” i en situation där publiken inte består av filosofer, nämligen genom att förmedla ”insikt i frågornas svårighet och svarens osäkerhet”. I översiktsboken strävade han också att följa detta motto. Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 199. Georg Henrik von Wright, Logik, filosofi och språk, Helsingfors: Söderström 1957, s. 4.
5 på vårt numera [...] i Snappertuna. Familjen von Wright tillbringade under 1950-talet sex somrar på Lillö i Snappertuna, varefter de återvände till att fira sommaren på barndomsstället på Vålö i Ingå.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 180 f.
5 sommaren brukar vara min bästa tid. I motsats till Kaila, som ansåg sig kunna göra filosofiskt arbete först efter att ”de första stjärnorna blev synliga”, arbetade von Wright gärna under sommarmånaderna. [Margareta Norrmén] ”Marcella”, ”De stora filosofiska systemens tid ej förbi”, intervju med Eino Kaila, Hufvudstadsbladet 3.8.1955.Lars Hertzberg, ”Walking and Talking with Georg Henrik von Wright”, George Meggle & Risto Vilkko (red.) Georg Henrik von Wright’s Book of Friends, Acta Philosophica Fennica 92, 2016, s. 100.
6 ”Faust”, liksom [...] är otroligt skön; Fausttemat inspirererade von Wright till en längre essä om myter, ”Kunskapens träd”, som i sin första version var ett föredrag vid Svenska litteratursällskapets årshögtid i Helsingfors 1957. Georg Henrik von Wright, ”Kunskapens träd”, Nya Argus 50, 1957, s. 43–47; 59–62.
2.8.56
Kära Eino!
1 Som jag visst redan sagt dig, läste jag i våras din bok med särdeles stort intresse. Ja, jag försökte rent av sätta till pappers mina tankar vid läsningen, och resultatet blev en artikel för Nya Argus. Nu när jag läser korrektur på den, grips jag av många dubier. Jag är inte säker på att jag alls lyckats klargöra för läsaren, vad jag funnit viktigt och originellt i boken. Ej heller är jag säker på att jag förstått dig rätt på viktiga punkter. Och slutligen finns det mycket, som blir oklart för mig helt enkelt emedan jag vet alltför litet om själva ämnet. (Jag förstår t.ex. inte fullkomligt din diskussion om
de s.k. kausala anomalierna
och skulle gärna vid tillfälle fråga dig om saken.) Under sådana förhållanden hade det kanske varit bäst att inte publicera artikeln, – men den kommer nu i varje fall att tryckas. Jag skall skicka dig den och hoppas att du inte skall tycka alltför illa om den, utan se till mina intentioner mera än till resultaten.
2
Du skall finna att jag skiljer, i ditt tycke kanske onödigt, skarpt mellan å ena sidan dina tankar om terminalkausaliteten och å andra sidan din modell för mikropartiklarna.
Idén om mikropartikeln som en ”dubbel oscillator” tycker jag är bokens intressantaste uppslag. Jag hoppas, att också (förståndiga) fysiker ville ta ställning till det.
3 Vi hålla på att flytta.
Min nya adress är Skepparegatan 4,
tel. 55192. F.n. är våningen under reparation, men vi hoppas kunna bebo den från 1 september.
4 I juni var hela familjen spridd. Barnen voro på var sitt ställe i inlandet för att förkovra sin finska.|2| Själv var jag en tid på samma ställe som min gosse, i Savolax, nära Kuopio,
där den von Wrightska familjen har sitt finska urhem
och där fortfarande en gren av släkten bor. Senare i juni var jag i Värmland, 
där jag föreläste vid en sommarkurs.
Efter min hemkomst från Sverige samlade vi upp våra barn och gjorde med dem en bilfärd, bl.a. till Koli, som vi funno mycket givande.
5 Sedan tre veckor äro vi
på vårt numera traditionella sommarställe i Snappertuna.
Jag hoppas på en god arbetsperiod i augusti; 
sommaren brukar vara min bästa tid.
6 I sommar har jag kommit att läsa mera poesi än på många år, och märkt att jag fortfarande kan anamma sådant. I själva verket har jag läst saker, som jag knappast kunde ha förstått tidigare: Goethes ”Faust” och Miltons stora Paradis-poem.
”Faust”, liksom all Goethes dikt, är otroligt skön;
om den också är rätt är svårare för mig att veta.
7 Jag hoppas, att du och Anna ha det bra. Elisabeth och jag sända en hjärtlig hälsning till er båda. På återseende i september.
Din tillgivna,
Georg Henrik