Eino Kaila till G.H. von Wright 4/4 1949 - Korrespondens

Lästext

Helsingfors, Fältskärsg. 3. D. 4 april 49.

Käre Georg Henrik!

1 På grund av typografstrejken och tryckeriets långsamhet har vi först nu kommit så långt att Ajatus föreligger i brutet korrektur. Please skicka detta tillbaka utan dröjsmål och undvik om möjligt sådana ändringar som göra en ombrytning nödvändig. Jag hoppas att bandet blir färdigt till sommaren. – lemma start Stenius skall nu disputera på lördagen; kommentar jag hoppas att Ketonen inte är alltför ettrig, annars kan det hela bli pinsamt, där finns nog besynnerliga saker. – Med K. har jag haft underhållande pratstunder om matematiska och fysikaliska saker, det är häpnadsväckande att se hur han utvecklar sig, till och med utseendet förändras vad det hinner, lemma start bondpojken är knappast mera synlig. kommentar I september skall han som Rockefeller stipendiat resa till Princeton och Chicagooriginal: Chikago, han kommer nog att reda sig. Han är en allround begåvning och välbalancerad samt full av livslust. Han tycks själv vara säker på att han får professuren, lemma start besynnerligt nog synes i synnerhet även teologerna och metafysikerna tycka om honom, hans bok blev en avgjord succes kommentar – men får nu se hur det går, Ahlman och Salomaa blir väl sakkunniga. – Jag hoppas du skriver snart och utförligt, jag är nyfiken att höra om allt, också det personliga, har ni fått bostad? Är boken redan hos förlaget? Och lemma start Entscheidungsproblem? Nog är det synd att du är borta, Ketonen har idéer om en ny sorts motsägelseoriginal: motsägelfrihetsbevis för aritmetiken, utan dig lönar det sig inte att hålla seminarier. Däremot har jag föreläst 2 timmar, om Hume och Kant som introduktion till moderna kunskapsteoretiska problem, Ahlman låg ett par månader i hjärtfel, så att det fanns i hela universitetet ingen annan filosofi än Saarnios yliäärettömyys. Den ena efter den andra i min åldersgrupp börjar nu och bli krasslig, man tycker att det är väl tidigt eftersom de flesta inte ännu har fyllt ens 60, men att leva genom det ena världskriget efter det andra tar på krafternaoriginal: krafter, förmodar jag. – Våren kommer så småningom, det har varit några härligt vackra dagar, i går såg jag de första stararna, men de var hesa så att de kraxade som kråkor, hade kanske förkylt sig under den kalla natten. – Må väl!

Din

Eino Kaila

Kommentar

1 Stenius skall nu disputera på lördagen; Erik Stenius disputerade lördagen 9.4.1949 med avhandlingen Das Problem der logischen Antinomien. Oiva Ketonen fungerade som hans opponent.

1 där finns nog besynnerliga saker. För en beskrivning av Stenius doktorsavhandling se Michael von Boguslawski, , diss., University of Helsinki 2011, s. 61–81.

1 bondpojken är knappast mera synlig. Ketonen härstammade från en jordbrukarfamilj med 13 barn i den Sydösterbottniska kommunen Östermark (Teuva). Ilkka Niiniluoto, ”In memoriam: Oiva Ketonen (1913–2000)”, 57, 2000, s. 5.

1 skall han som Rockefeller stipendiat Ketonen var i USA som Rockefeller-stipendiat 1949–1950. Här tog han bl.a. via Ernest Nagel intryck av den naturalistiska sidan av John Deweys filosofi.Ilkka Niiniluoto, ”In memoriam: Oiva Ketonen (1913–2000)”, 57, 2000, s. 6.

1 Han tycks själv [...] får professuren, Ketonen utsågs som Kailas efterträdare till professor i teoretisk filosofi vid Helsingfors universitet 1951. Han innehade tjänsten fram till 1977.Ilkka Niiniluoto, ”In memoriam: Oiva Ketonen (1913-2000)”, 57, 2000, s. 5 f.

1 besynnerligt nog [...] avgjord succes Ketonen hade vid det här laget publicerat två böcker, doktorsavhandlingen (1943) och Suuri maailmanjärjestys. Tutkimus maailmankuvan historiasta (1948). Kailas hänvisning till ett intresse t.ex. från teologiskt håll tyder på att det är den senare boken som avses.

1 Entscheidungsproblem (ty.) ung. avgörbarhetsproblemet. Att en kalkyl är avgörbar innebär att det existerar en mekanisk procedur med vilken det alltid kan avgöras om en härledning är logiskt giltig eller inte inom kalkylen, eller om en sats är en logisk sanning. Satslogiken är en fullständigt avgörbar kalkyl, men inte predikatlogiken. von Wrights forskning kring avgörbarhetsfrågan presenterades i artiklarna ”On the Idea of Logical Truth. I” och ”On the Idea of Logical Truth. II” som gavs ut av Finska vetenskaps-societeten 1948 och 1950. Den första av artiklarna ingår också i artikelsamlingen (1957).Georg Henrik von Wright, , andra reviderade upplagan, Stockholm: Aldus/Bonniers 1971, s. 84.