Om Georg Henrik von Wright

Georg Henrik von Wright (1916–2003) var en av Finlands genom tiderna mest kända filosofer, som tidigt blev berömd som en utvecklare av den filosofiska logiken. Han gjorde också insatser inom områden som etik och värdeteori, humanvetenskapernas filosofi och medvetandefilosofi. Som en av de tre arvtagarna till Ludwig Wittgensteins litterära kvarlåtenskap kom han också att spela en avgörande roll för den postuma utgivningen av Wittgensteins skrifter. Särskilt i de nordiska länderna var von Wright också känd för sina kulturfilosofiska essäer om historiefilosofer som Spengler och Toynbee, samt de stora ryska författarna Dostojevskij och Tolstoj. Med tiden kom han också att spela rollen som en ledande nordisk intellektuell, som bland annat kritiserade USA:s krig i Vietnam och tog ställning i frågor som användningen av kärnkraft. Han skrev även böcker och essäer i vilka han ifrågasatte grundläggande drag i den västerländska livsstilen, som dominansen av ett instrumentellt teknologiskt tänkande. von Wright var den första innehavaren av professuren i svenskspråkig filosofi vid Helsingfors universitet 1946–1961. Under denna tid verkade han också som Ludwig Wittgensteins efterträdare som professor i filosofi i Cambridge 1948–1951. År 1961 blev han ledamot av Finlands Akademi. Även om organisationen omdanades 1970 fick von Wright bibehålla sin status fram till pensioneringen 1986. Under 1960-talet inrättade han även ett Wittgenstein-arkiv i anslutning till sitt arbetsrum vid Helsingfors universitet, vilket utgör grunden för von Wright och Wittgenstein-arkivet som verkat sedan 2009. Därutöver finns ett von Wright-arkiv i Nationalbiblioteket, Georg Henrik von Wrights bibliotek, som innehåller böcker och brev som förvarats hemma hos von Wright. Bland von Wrights viktigaste engelskspråkiga verk kan särskilt nämnas två banbrytande uppsatser i filosofisk logik från 1951, ”An Essay in Modal Logic” och ”Deontic Logic”, samt böckerna Norm and Action (1963), The Varieties of Goodness (1963) och Explanation and Understanding (1971). På svenska har han bland annat publicerat böckerna Tanke och Förkunnelse (1956), Humanismen som livshållning (1978), Vetenskapen och förnuftet (1986), Myten om framsteget (1993) och Att förstå sin samtid (1994). Han har också varit med om att redigera flera av Ludwig Wittgensteins postumt utgivna skrifter, av vilka Om visshet (1983) och Särskilda anmärkningar (1992) har utkommit även på svenska i översättning av Lars Hertzberg.

Mer om von Wright på svenska:

”Georg Henrik von Wright”, 375 humanister

Mikko Salmela, ”Georg Henrik von Wright”, Biografiskt lexikon för Finland

En romantisk Lied

Den enda kända musikaliska kompositionen av von Wright förvaras på von Wright och Wittgenstein-arkivet. Kompositören var 16 år gammal och försökte sig på att tonsätta Heinrich Heines korta ungdomsdikt ”Wenn ich bei meiner liebsten bin”. Kompositionen uruppfördes den 8 mars 2016 av M.A. Numminen ackompanjerad på piano av Ilmo Ranta vid öppningen av von Wrights 100-årsutställning Tanke och förkunnelse på Finlands Nationalbibliotek. Att just Numminen ombads framföra stycket beror inte minst på att han bland filosofer är välkänd för sin tonsättning och inspelning av Ludwig Wittgensteins ungdomsverk Tractatus Logico-Philosophicus. Kompositionen ingår i utgåvan Den okände von Wright. Tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997 och en inspelning av uruppförandet finns nedan.