G.H. von Wright till Eino Kaila 21/8 1948
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
2 minst hälften är [...] liknande djupsinnigheter. Den franska existentialismen upplevde sin storhetstid under efterkrigstiden. Bland konferensens många föredrag kan von Wright t.ex. ha avsett föredrag som ”Remarques sur les catégories du devenir et de l’être” av H.J. Pos. Under konferensen hölls också 2/3 av föredragen på franska, medan efterkrigstidens förhållanden avspeglades i att i stort sett ingenting presenterades på tyska. I sin artikel om kongressen i Nya Argus påpekar von Wright också, med hänvisning till existentialismen, att han hellre skulle ha hört ”en Heidegger eller Jaspers vid sidan av riktningens tallösa franska småprofeter”. ”Contents – Table des Matières”, E.W. Beth, H.J. Pos & J.H.A. Hollak (red.) Proceedings of the Tenth International Congress of Philosophy, Amsterdam. August 11–18, 1948, Amsterdam: North-Holland Publishing Company 1949.Georg Henrik on Wright, ”En filosofkongress”, Nya Argus 41, 1948, s. 234.
2 Saarnios föredrag Uuno Saarnio höll ett föredrag om hierarkier och logiska paradoxer.Uuno Saarnio, ”Der Begriff der Hierarchie und die logischen Paradoxien”, E.W. Beth, H.J. Pos & J.H.A. Hollak (red.), Proceedings of the Tenth International Congress of Philosophy, Amsterdam. August 11–18, 1948, Volume I, Amsterdam: North-Holland Publishing Company 1949, s. 785–790.
2 ungraren Kalmar Eftersom endast en ungersk logiker deltog i kongressen handlar det uppenbarligen om samma person som i sitt eget föredrag ”överraskade sina åhörare med att låta sitt värdefulla föredrag utmynna i en sakligt alldeles omotiverad bugning för den dialektiska materialismen”, enligt von Wrights skildring av kongressen i Nya Argus. ”Också det ett tidens tecken”, tillägger von Wright. Georg Henrik von Wright, ”En filosofkongress”, Nya Argus 41, 1948, s. 234.
2 Bernays träffade jag; [...] tvivel Brouwers. von Wright beskriver Bertrand Russell, Paul Bernays och L.E.J. Brouwer som ”de stora kanonerna” i sin artikel i Nya Argus. Brouwer hade på kongressen hållit ett föredrag med rubriken ”Consciousness, Philosophy, and Mathematics”, som börjar med sinnets (”mind”) tillblivelse ur medvetandets (”consciousness”) ”djupaste hem”, rör sig över frågorna om var vi, efter ”medvetandets exodus” kan finna skönhet, ömsesidig förståelse, vishet och sanning, för att landa i en utläggning om den intuitionistiska matematikens natur. En intressant detalj i Brouwers resonemang är den varning han utfärdar för människans kausala tänkande, som uttryckligen då ska uppvägas av den visdom han finner uttryckt i Bhagavad-Gita, hinduismens viktigaste skrift. Brouwers tanke om ”the delusion of causality” har nämligen tydliga likheter med den kritik av den tekniska rationalitetens dominans i vår kultur von Wright långt senare skulle framföra i Vetenskapen och förnuftet (1986). Brouwer besökte också Finland 1951 som von Wrights gäst.Georg Henrik von Wright, ”En filosofkongress”, Nya Argus 41, 1948, s. 234.L.E.J. Brouwer, ” Consciousness, Philosophy, and Mathematics”, E.W. Beth, H.J. Pos & J.H.A. Hollak (red.) Proceedings of the Tenth International Congress of Philosophy, Amsterdam. August 11–18, 1948, Volume I, Amsterdam: North-Holland Publishing Company 1949, s. 1242.Georg Henrik von Wright, Vetenskapen och förnuftet, Helsingfors, Söderström 1986, s. 18. Se också s. 78–79.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 183.
2 citat ur Baghavad Ghita Brouwer citerar i sitt föredrag ett avsnitt ur det tolfte kvädet i Baghavad Ghita, ”Yoga genom hängivelse”, som beskriver den hängivne som en person som är barmhärtig, vänlig, självbehärskad, beslutsam, fri från önskningar och lidelser och fullkomligt nöjd med vad som än må hända.L.E.J. Brouwer, ”Consciousness, Philosophy, and Mathematics”, E.W. Beth, H.J. Pos & J.H.A. Hollak (red) Proceedings of the Tenth International Congress of Philosophy, Amsterdam. August 11–18, 1948, Volume I, Amsterdam: North-Holland Publishing Company 1949, s. 1241 f.Bhagavad-Gita. Herrens sång, Fjärde upplagan i översättning av Nino Runeberg, Helsingfors: Holger Schildts förlag 1959, s. 89–90.
3 Jag delade rum med Popper Från denna tid härstammar också en anekdot om den snarkande Popper som von Wright gärna berättade. Popper hade frågat om han fick sova i von Wrights rum eftersom hans första rumskamrat snarkade så ljudligt. Då Popper somnade in visade det sig att han själv snarkade högljutt.Georg Henrik on Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 136 f.
6 underbar resa med [...] till Lyon Se brevet till Kaila 7.7.1948 om von Wrights resa med Göran Schildt längs de franska kanalerna.
c/o Mr. H.M. Adams, 26 Newton Road, Cambridge
21.VIII 1948
Kära Eino,
1 Tack för brevet och för fullmakten. Vid de ytterst förvirrade förhandlingar, som fördes vid kongressen, antogos bifogade stadgar för den internationella sammanslutningen av filosofiska föreningar. Några smärre ändringar gjordes, av vilka den viktigaste beträffade uppbörden av en avgift av medlemsföreningarna. Denna avgift är inte, som ursprungligen avsetts, obligatorisk, om jag nu förstod saken rätt. Hur som hälst: på något sätt bör väl Filosofiska föreningen kunna klara sig undan kostnader. Jag fick också uppfattningen att vi, sedan vi varit representerade vid det konstituerande mötet, automatiskt tillhöra federationen, men ej heller om detta är jag alldeles övertygad. Förhandlingarna bestod mest i att en hemsk figur, som heter Bayer, orerade; det sista mötet|2| var jag inte i tillfälle att närvara vid.
2 Kongressen var ansträngande och mina intryck äro blandade. Bläddrar man i den nästan 1 000konsekvensändrat/normaliserat sidor tjocka proceedings får man intrycket att minst hälften är fransk smörja om frihet, existens och liknande djupsinnigheter. I de förnuftigare sektionerna, där jag mest höll till, kom nog intet märkligt i dagen. Saarnios föredrag var hemskt och blev illa åtgånget av ungraren Kalmar. Av amerikanerna voro varken Church, Gödel, Quine eller Tarski med, men det var i varje fall trevligt att bli bekant med förstklassiga förmågor som Kleene, Curry, McKinsey. Bernays träffade jag; det är en fin och sympatisk man. Russell var med, börjar verka gammal. Det intressantaste föredraget i kongressens plenarsession, som jag hörde, var utan tvivel Brouwers. Fullt av metafysik och dunkelhet och citat ur Baghavad Ghita, men med omisskännlig resonans i en djup tänkarpersonlighet. Det är f.ö. ett fängslande utseende; har du sett honom?
|3|3 Jag bodde utanför Amsterdam i en vackert ort, som heter Bloemendaal, hos en rik jude och amatörfilosof vid namn Justus Meyer. Jag delade rum med Popper, som är en livlig och intelligent och kunskapsrik man, men en förfärlig fjäskus och troligen rätt ytlig. Han slutade aldrig prata på kvällarna förrän mot morgonsidan.
4 Nu är jag alltså i Cambridge (kom igår) och håller på att installera mig. Av många orsaker är jag orolig och olycklig. Har mycket svårt att vara skild från min familj nu. Och hur skall det gå med min framtid här? Jag önskande kunna framsäga en bön.
5 Till dem som jag mest av allt kommer att sakna hör naturligtvis du. Du är ju ändå en av mina allra bästa och intimaste vänner och har betytt för min utveckling mera än någon annan. Jag|4| tänker ofta på dig och önskar att jag kunde få höra din åsikt både om filosofiska och ofilosofiska ting.
6 Jag glömde så när att säga, att jag naturligtvis hade en underbar resa med Göran Schildt från Paris till Lyon längs floder och kanaler. Härliga katedraler, ståtliga slott, pittoreska små städer och ett vackert landskap. Det var en grym kontrast att från denna idyll komma till en filosofkongress! Av Holland hann jag inte se så mycket, men jag hade några djupa intryck av Rembrandt.
7 Skriv nångång om du hinner och har lust; jag skall göra detsamma.
8 Hjärtligaoriginal: Härtliga hälsningar till Anna.
Din
Georg Henrik