Eino Kaila till G.H. von Wright 31/3 1950
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 men eventuellt nog något senare, von Wright blev ledamot av Finlands Akademi 1961.
2 (jag borrar mig [...] i kvantmekaniken). För Eino Kaila var var filosofins främsta uppgift syntetisk. Filosofin skulle skapa en världsbild utgående från vetenskapernas resultat. Följaktligen blev det också viktigt för honom att fördjupa sig i specialvetenskaperna, som särskilt viktiga såg han fysiken, biologin och psykologin. Kvantmekaniken, en av den moderna fysikens hörnstenar, intresserade honom som en representant för ett för vår tid viktigt fältteoretiskt tänkande, vilket också exemplifieras av t.ex. gestaltpsykologin. Under senare år blev kvantmekaniken viktig för Kaila som ett område som han ansåg uppvisa terminalkausalitet, ett kausalitetsbegrepp som Kaila såg som en av grunderna för en enhetlig naturuppfattning. Ilkka Niiniluoto, ”Eino Kaila och Wienkretsen”, övers. Nike Parland, Stefan Nygård & Johan Strang (red.), Mellan idealism och analytisk filosofi, SSLS 691, Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland och Stockholm: Atlantis 2006, s. 192.Eino Kaila, Tankens oro, Helsingfors: Söderström, 1944, s. 140.
Helsingfors, Fältskärsg. 3
D. 31 mars 1950.
Käre Georg Henrik!
1 Jag har nu sonderat terrängen och förmodar att jag är någorlunda orienterad. Anslag för de två vakanta akademikerplatserna kommer tydligen inte att beviljas, regeringen har stora finansiella svårigheter, så att inga nya tjänster kommer att inrättas, och egendomligt nog tycks man anse att beviljande av anslag för de vakanta platserna vore likvärdigt med inrättande av två nya tjänster. Detta är ju redan avgörande, så att det är onödigt att berätta om vissa andra komplikationer. Sannolikt bör du inte räkna med chansen att bli akademiker under de närmaste åren,
men eventuellt nog något senare,
förutsatt att världen består så länge.
2 Jag har dystra föreställningar om, hur framtiden här kommer att gestalta sig så att säga i filosofiskt avseende, i fall du inte återvänder; men om du stannar där, så förstår jag dig mycket väl (skulle i motsvarande fall sannolikt stanna). Men man kan ju ändå arbeta i fred
(jag borrar mig bara allt djupare in i kvantmekaniken).
Skönt att du kommer hit och vi får prata litet. Ja tack skall du ha för breven! Skriv så ofta du kan och berätta om dina arbeten, det är uppfriskande att höra om det.
3 Hjärtliga hälsningar till dig och Elisabeth, även från Anna.
Din
E.K.