G.H. von Wright till Eino Kaila 3/7 1949
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
2 Ajatus har jag [...] ännu särtrycken. von Wrights artikel ”Some Principles of Eliminative Induction” publicerades i Ajatus 15, 1949.
4 men möjligen får [...] här i höst. Göran Schildts besök hos von Wright i Cambridge ägde rum först våren 1950.von Wright till Göran Schildt 12.4.1950; Schildt till von Wright 27.5.1950, Erik Kruskopf (red.), En livslång vänskap. Brevväxlingen mellan Göran Schildt och Georg Henrik von Wright 1937–2001, Ekenäs: Christine och Göran Schildts Stiftelse 2008, s. 280 f.
4 Han torde söka professuren i konsthistoria Göran Schildt sökte 1949 den lediganslagna professuren i konsthistoria vid Helsingfors universitet, men drog senare tillbaka sin ansökan.Göran Schildt till von Wright 22.11.1950, Erik Kruskopf (red.), En livslång vänskap. Brevväxlingen mellan Göran Schildt och Georg Henrik von Wright 1937–2001, Ekenäs: Christine och Göran Schildts Stiftelse 2008, s. 263.
6 Sedan en vecka[...] Jaakko Hintikka, Den unge Jaakko Hintikkas besök hos familjen von Wright sammanföll med en av perioderna Wittgenstein var på besök. Hintikka minns bl.a. hur Wittgenstein skämtsamt uppmanat Elisabeth von Wright att förgifta Mrs. Braithwaite då hon nästa gång kom på besök.Jaakko Hintikka, ”Intellectual Autobiography”, Randall E. Auxier & Lewis E. Hahn (red.), The Philosophy of Jaakko Hintikka, Open Court 2006, s. 36.
6 Entscheidungsproblem (ty.) ung. avgörbarhetsproblemet. Att en kalkyl är avgörbar innebär att det existerar en mekanisk procedur med vilken det alltid kan avgöras om en härledning är logiskt giltig eller inte inom kalkylen, eller om en sats är en logisk sanning. Satslogiken är en fullständigt avgörbar kalkyl, men inte predikatlogiken. von Wrights forskning kring avgörbarhetsfrågan presenterades i artiklarna ”On the Idea of Logical Truth. I” och ”On the Idea of Logical Truth. II” som gavs ut av Finska vetenskaps-societeten 1948 och 1950. Den första av artiklarna ingår också i artikelsamlingen Logical Studies (1957).Georg Henrik von Wright, Logik, filosofi och språk, andra reviderade upplagan, Stockholm: Aldus/Bonniers 1971, s. 84.
6 Hintikka är en mycket begåvad yngling von Wright ansåg senare att det att ha undervisat en student av Hintikkas kvalitet var en tillräcklig belöning för en karriär som akademisk lärare. Georg Henrik von Wright, ”Intellectual Autobiography”, Paul Arthur Schilpp & Lewis Edwin Hahn (red.), The Philosophy of Georg Henrik von Wright, La Salle, Illinois: Open Court 1989, s. 13.
7 Jag har nyligen [...] modal logik, Arbetet på modallogik utgick från en plötslig insikt von Wright fick under en vandring längs floden Cam i början av 1949. Den gick ut på att de formella relationerna mellan de tre predikatlogiska begreppen ”någon”, ”ingen” och ”alla” är desamma som mellan modaliteterna ”möjlig”, omöjlig” och ”nödvändig”. Således är t.ex. ”någon” detsamma som ”inte ingen”, på samma sätt som ”möjlig” är detsamma som ”inte omöjlig”, liksom ”ingen” är detsamma som ”alla är inte” på samma vis som ”omöjlig” är detsamma som ”nödvändig att inte”, osv. Något senare skulle von Wright, genom en liknande insikt rörande fundamentala logiska relationer, initiera den deontiska logiken, som är den filosofiska upptäckt han kanske är mest känd för. von Wrights första modallogiska system publicerades i An Essay on Modal logic (1951).Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm; Albert Bonniers Förlag 2001, s. 170 f.Georg Henrik von Wright, ”Intellectual Autobiography”, Paul Arthur Schilpp & Lewis Edwin Hahn (red.), The Philosophy of Georg Henrik von Wright, La Salle, Illinois: Open Court 1989, s. 28.
10 I vårt stora [...] liv och rörelse. Familjen von Wright bodde i det stora huset Strathaird vid Lady Margaret Road i Canbridge från mars 1949 till mitten av juni 1950. Under denna tid gästades huset förutom av släktingar samt ovannämnda Wittgenstein och Hintikka, också av personer som Eyvind Johnson, Arne Naess, Göran Schildt, och Vivica Bandler. Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 140.
10 en norsk matematiker med fru Den norske filosofen Knut Erik Tranøy bodde med sin amerikanska hustru Gene (senare Gene Ennals) som hyresgäst i von Wrights hus under tiden i Cambridge. Men den norska matematikern som omnäms i brevet kan inte vara han. Paret Tranøy flyttade nämligen in först i oktober 1949. Den första kontakten med Tranøy ser ut att ha etablerats genom ett brev daterat först en dryg vecka senare än brevet till Kaila. Knut Erik Tranøy, ”Wittgenstein in Cambrdge 1949–51. Some Personal Recollections”, Jaakko Hintikka (red.), Essays on Wittgenstein in Honour of G.H. von Wright, Acta Philosophica Fennica 28, 1976, s. 11.Tranøy till von Wright 11.7.1949, 714.254-257, Georg Henrik von Wrights bibliotek, Nationalbiblioteket.
10 nyss hade vi [...] två veckor. Ludwig Wittgenstein bodde 1949–1950 i flera repriser hos familjen von Wright i det rymliga huset Strathaird då han befann sig i Cambridge. Knut Erik Tranøys berömda fotografier av Wittgenstein och von Wright sittande på varsin stol framför ett uppspänt lakan togs invid husets veranda, troligen under Wittgensteins sista besök i juni 1950. Bernt Österman & Risto Vilkko (red.) Georg Henrik von Wright. En filosofs liv, Helsingfors: Into 2016, s. 123.
10 Han var älskad [...] hela familjen. Georg Henrik von Wrights hustru Elisabeth berättar i en opublicerad intervju gjord i december 2010 hur besvärligt det kunde vara att ha Wittgenstein, som behövde lugn och ro för sitt arbete och ofta låg sjuk, under samma tak som två livliga småbarn. Från denna tid härstammar också Wittgensteins ofta återberättade uppfostringsråd ”When you say no to a child, you must be like a wall, and not like a door”. Intervju med Elisabeth von Wright 9.12.2010, Thomas Wallgren & Bernt Österman, von Wright och Wittgenstein-arkivet, Helsingfors universitet.
10 Och vilket ansikte [...] stora mästare! I Mitt liv som jag minns det berättar von Wright om hur Wittgenstein sittande i morgonrock i sin stol kunde läsa högt för von Wright ur Goethes Hermann und Dorothea medan huvudet vänt mot honom i profil och tillägger: ”En tavla av stor skönhet.”Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 129.
10 Tyvärr är han [...] nära slutet. Wittgenstein hade länge varit sjuk och bl.a. lidit av anemi, men fick först i november 1949 veta att grundorsaken var prostatacancer. Han avled 29.4.1951.Norman Malcolm, Minnen av Wittgenstein, Helsingfors: Schildts 1987, s. 123 ff.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 140 ff.
10 Han skall nu [...] till Amerika. Wittgenstein avreste till USA 21.7.1949, där han stannade i tre månader som Norman Malcolms gäst i Ithaca. ”Ludwig Wittgenstein Chronik”, Brian McGuinness & Joseph Wang (red.), Wittgenstein. Gesamtbriefwechsel/ Complete Correspondence (2nd Release), Innsbrucker Electronic Edition, Intelex 2011.
12 I augusti kommer [...] vid havet. Bondgården låg vid havet nära Harlech i Wales. Under resan träffade von Wright Betrand Russell och imponerades av den åldrande engelska filosofens fysiska vitalitet. ”När jag skulle återvända följde han mig till bussen uppför långa och branta backar som onekligen tog på mina krafter”, berättar von Wright i Mitt liv som jag minns det. Russell var vid detta tillfälle 77 år gammal och hade ännu 20 år kvar att leva.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 147.
12 vår husläkare med fru Edward Bevan var också Wittgensteins läkare. Paret Bevans hus i ändan av Storey’s way i Cambridge är känt som huset där Wittgenstein avled 29.4.1951.
13 Våra planer [...] en ung arkitekt, Huset byggdes på 16 Cranmer Road och ritades av den engelska arkitekten Ivor Smith, som är mest känd som en av arkitekterna bakom Park Hill Flats i Sheffield, ett under 1950-talet uppfört gigantiskt bostadsområde i betong. Efersom von Wright lämnade sin position i Cambridge redan 1951, kom han aldrig att bo i huset han lät uppföra. Det beboddes i stället i många år av den skotska kompositören och professorn i musik Robin Orr med familj.Bernt Österman, ”Nybygget på Cranmer Road”, Österman & Risto Vilkko (red.) Georg Henrik von Wright. En filosofs liv, Helsingfors: Into 2016, s. 66.”Ivor Smith Obituary”, https://www.theguardian.com/society/2018/mar/01/ivor-smith-obituary, hämtad 10.9.2019.
14 ditt tjäll [...] sjön i Kyrkslätt Kailas nya sommarvilla uppfördes vid sjön Humaljärvi i Kyrkslätt.
”Strathaird”, Lady Margaret Road, Cambridge
3.VII 1949
Kära Eino,
1 Tack för dina rader av den 1 juni. Jag är glad, att frågan om min tjänstledighet blev lyckligt löst. Vad jag hälst skulle se hända efter ett år, vet jag ännu inte. Emellertid förvånar det mig i någon mån, om Tulenheimo låtit förstå, att han inte kommer att bevilja en förlängning. Har inte Auer varit tjänstledig nu i snart 5 års tid? – Vi få tala om dessa saker senare.
2
Ajatus har jag fått, men inte ännu särtrycken.
Om detta förvånar dig, vore det väldigt snällt av dig att knycka på Ketonen. Dessutom är jag rädd att jag måste besvära dig med följande sak: Jag har lovat se till att ett recensionsexemplar översändes till The Journal of Symbolic Logic, d.v.s. till Church under adress Fine Hall, Princeton, New Jersey, U.S.A. Då jag inte är i tillfälle att personligen infria mitt löfte, får jag kanske räkna på din hjälp! Det är ju bra, om artiklarna uppmärksammas på sakkunnigt håll.
3 Apropos Filosofiska Föreningen, så skulle det intressera mig att vid tillfälle få veta, om jag fortfarande bekläder någon post i styrelsen. När har du f.ö. tänkt dig att nästa volym av Ajatus skulle utkomma?
4 Göran Schildt kommer jag inte att råka i sommar,
men möjligen får jag se honom här i höst.
Han torde söka professuren i konsthistoria,
ifall den blir ledigförklarad på nytt. Om han söker, hoppas jag varmt han får den. Söker han inte, beror|2| det på en tvekan inför uppgiften, som är begriplig. Hans framtid har så många möjligheter.
5 Alltsedan min återkomst till Cambridge från Ryles landställeoriginal: landsställe i början av april har jag varit ganska flitig. Främst har jag arbetat på en fortsättning på min första uppsats om logisk sanning. I början på hösten hoppas jag kunna sända ett manuskript till Vetenskapssocieteten. Jag behandlar här 2-ställiga relationer. Några bevis för min metods fullständighet försöker jag ej ge. En allmän översikt över mina idéer och intentioner försökte jag ge i min installationsföreläsning här den 26 maj, som jag kallat On Form and Content in Logic och varav jag snart hoppas kunna översända dig ett exemplar.
6
Sedan en vecka vistas i vårt hus en ung finsk matematiker, Jaakko Hintikka,
som varit min elev i Helsingfors och nu besöker England på hemväg från Amerika. Vi ha haft en intressant korrespondens tidigare och ha nu mycket givande diskussioner. Hintikka har i sina undersökningar kommit mycket längre än jag och det ser ohjälpligen ut som om han kunde bestyrka mina intuitioner om en fullständig lösning av predikatkalkylens 
Entscheidungsproblem
. Men det ärtillagt av utgivaren ännu för tidigt att göra bestämda uttalanden. 
Hintikka är en mycket begåvad yngling
och det kommer inte att förvåna mig om han går långt.
7
Jag har nyligen hittat på ett system för modal logik,
som jag tycker är rätt intressant och varom jag i sinom tid hoppas kunna offentliggöra en undersökning. – Apropos modal logik,|3| så torde jag nästa år komma att ha en elev här från Finland, som vill forska på just detta specialområde av logiken. Det är en fröken Voionmaa, dotter till ministern, som tidigare studerat i Fribourg och Paris.
8 Min bok om induktion och sannolikhet har ej ännu sänts till förläggaren. Broad har nämligen ej hunnit språkgranska manuskriptet. När han gjort det, kommer jag väl själv att vara mogen för nya ändringar. Alstret deprimerar mig mycket.
9 Nästa höst kommer jag att föreläsa om Descartes för filosofistuderandena och dessutom att hålla några s.k. public lectures om Descartes ställning i de vetenskapliga idéernas historia. Jag skulle gärna göra något publicerbart av saken, men vet ej om jag hinner och orkar. Jag har nämligen också några Dostojevskij-studier under arbete.
10
I vårt stora hus har det varit liv och rörelse.
En engelsk jurist och 
en norsk matematiker med fru
ha vi haft som hyresgäster. Elisabeths systerdotter har varit med oss från början och hennes mamma har varit här sedan april. Besökare från hemlandet ha nu och då gjort oss den äran och 
nyss hade vi Wittgenstein här på hela två veckor.
Han besökte Cambridge för att diktera sina senaste manuskript för en maskinskriverska. 
Han var älskad och avgudad av hela familjen.
Den mest betagande människa man kan tänka sig. 
Och vilket ansikte att måla för någon av gångna tiders stora mästare!
Tyvärr är han sjuk och mycket trött och känner sig, ehuru blott 60, nära slutet.
Han skall nu bege sig på någon tid till Amerika.
Eventuellt kommer han ännu hit före avresan; Gud vet, om jag sedan får se honom mera.
11 Verkligt stor behållning har jag haft av att alltsedan min ankomst hit i januari regelbundet diskutera med Moore. Trots sina 75 år bevarar han|4| obruten sin andes spänst och sin diskussionsiver. Han är verkligen ett stort föredöme.
12 För Elisabeth har ruljansen i vårt hus nog blivit ganska påkostande. Nu är det meningen, att hon skall avnjuta en sex veckors semester i Finland. Så bli ej förvånade, om ni se henne dyka upp hos er endera dagen.
I augusti kommer jag med barnen och Elisabeths systerdotter att resa till en bondgård i norra Wales vid havet.
Det lär vara en väldigt vacker trakt och jag hoppas riktigt få koppla av: här går det knappt en dag, utan att man måste ha en filosofisk diskussion med någon, vilket visserligen är en ständig stimulans, men också ständigt håller en på helspänn. I september slutligen planera Elisabeth och jag en egen holiday i Syd-Frankrike med några engelska vänner: 
vår husläkare med fru.
13 Våra bostadsförhållanden äro ännu förvirrade och komma att så förbli för en lång tid framåt.
Våra planer för närvarande gå ut på att bygga ett eget hus här, som skulle ritas av en ung arkitekt,
som vi blivit bekanta med och tycka mycket om. Han och hans fru höra till de få verkligt mänskliga varelser, som vi råkat här. Cambridge-societeten, som vi lärt känna vid ett dussin tea- och sherry-parties, förefaller annars att vara mördande tråkig. Våra verkliga vänner ha vi i Finland och för att vi skulle bli rotfasta här behöver ingen vara orolig. En annan sak är, att vår fjärmare framtid än så länge inte kan överblickas. – Apropos det, så hade jag nyss en förfrågan från Göteborg, men den utvägen lönar det sig inte att tänka på.
14 Det var trevligt att höra om era byggnadsplaner i Kyrkslätt. Jag hoppas de bli verklighet snart och att vi skola få tillbringa många aftnar tillsammans i
ditt tjäll vid den lilla sjön i Kyrkslätt
och höra den finska skogen susa.
Må riktigt väl och var hjärtligt hälsad från din vän
Georg Henrik