Eino Kaila till G.H. von Wright 24/4 1949 - Korrespondens

Lästext

Helsingfors, Fältskärsg. Söndagen d. 24.IV.

Min broder Georg Henrik,

1 nu har jag ordentligt ledsamt efter dig. Det är regnigt, kallt och ruskigt, Anna är bortrest, och jag har lite magkatarr (som jag alltid får, när jag själv lagar min mat – men att gå ut och äta är ännu värre). Jag tycker att jag inte har uträttat något ordentligt i detta liv, som har glidit förbi mig som en dröm och snart är slut. lemma start De små spår av mitt arbete, som måhända ännu finns kvar, är snart utplånade. kommentar När filosofiprofessuren skulle lediganslås, föreslog Karl Bruhn, att Salomaa skulle kallas. Enligt statuterna skall två sakkunniga uttala sig om förslaget, och till dessa sakkunniga valdes – varken jag eller du, utan –– Hollo och Ahlman. Där ser du varifrån vinden blåser. Jag förmodar att förslaget ändå kommer att förfalla, eftersom det skall vara en majoritet på ¾ både i sektionen och stora konsistoriet. Nu kan det hända, att om förslaget inte går igenom, Salomaa tar det illa opp och inte kommer att söka. Men det som redan hänt är symtomatiskt. lemma start Jag börjar misstänka att Ketonens chanser är små. kommentar Det blir kanske ockultisten Sven Krohn, som disputerat för Salomaa och i ett monumentalt arbete i två band vederlagt den logiska empirismen, som får professuren. Brodern, den andra andebesvärjaren Eino Krohn är redan sadelfast, har redan större docentstipendiet etc. Så går världen framåt. Min och din tid var bara en spårlös episod, nu kommer denna sanna filosofien åter fram – dvs. det blir samma bottenlösa kärr, som fanns här, när jag kom hit för 20 år sedan. Det följande steget är att man kommer att peta mig bort från filosofiska föreningen. lemma start Då är jag alltså fullständigt isolerad kommentar och har ingen att tala med, när du också är borta. Ketonen är ju bra nog på sitt sätt, men du förstår att han inte kan ersätta dig. (Bland annat tycker jag inte riktigt om att han går omkring och fjäskar med teologerna.) Förresten gjorde K. sin sak med Stenius ganska bra, dvs. han undvek de centrala frågorna och rörde sig bara i periferien, Stenius svarade bra och det hela gjorde till det yttre ett mycket fördelaktigt intryck; på doktorsmiddagen hos S:s föräldrar var stämningen på allt sätt angenäm och animerad. K. var fullkomligt oberörd av att han var den ende finnen bland idel svekomaner, pratade finska med alla, om de kunde det eller inte, jag har aldrig sett maken till säkerhet och självkänsla. Ja, på disputationen ställde Valpola som extraordinarie opponent till Stenius en rad elaka frågor, som lite störde den stora harmonien, får se vad det blir av honom.

2 Emellertid, hur otacksamt att sitta och sucka, när det finns något sådant som den matematiska fysiken, formler av högsta elegans, laddade med ett innehåll, som förtonar bort i mystiska vidder. Hur otacksamt i sanning, lemma start när jag har en sådan ställning, kommentar att jag i lugn och ro får fördjupa mig i allt detta. Jag förstår ju ändå redan ett och varje, och trots att hjärnan redan är lite sliten, så går det ju även framåt. Det mest otillfredsställande i den moderna fysiken är att relativitets- och kvantfysiken inte bildar någon helhet kommentar (trots Dirac o.a.; ja han är ju där i Cambridge, om du träffar honom, så fråga honom, om inte även han är av den åsikten, att den moderna teorien just på denna punkt är otillfredsställande; du vet ju att Dirac har gjort den viktigaste framstöten i riktningen av en syntes). Jag förmodar bl.a. att en dylik syntes skulle bringa reda i kausalitetsfrågan. I en fyrdimensionell värld kan varken vågor eller partiklar vara invarianta element, vid dessa har man redan skilt åt rum och tid, alltså gjort lemma start det ”subjektiva” Minkowski-snittet; kommentar i varje kausalitetsföreställning, den må annars vara beskaffad hur som helst, är tidsdimensionenoriginal: tidsdimnensionen ausgezeichnet på ett sätt som relativistiskt är oberättigat; de 4dimensionella invarianta elementen måtte väl vara något slags lemma start Wirkungseinheiten, men av vissa skäl kan de knappast utan vidare identifieras med Plancks h, kommentar kanske det finns olika arter av dem (som av a|2||3|tomer). Inom den kinetiska gasteorien är detoriginal: den meningsfullt att fråga, varför energien fördelar sig just på det sättet som den faktiskt gör; manoriginal: men svarar, att den delar sig jämnt på alla olika frihetsgrader. En tillfredsställande kvantteoretisk formalism borde ge ett analogt svar på den analoga frågan: varför fördelar sig de 4dimensionella ”världselementen” vid varje makroverkan så som de faktiskt gör, till ex. så att vågbilden realiseras, resp. så att en fast makrokropp uppstår. Sådant tal att en elektron har en fri vilja, så att den en gång flyger genom en öppning a, en annan gång under ”samma betingelser” genom en öppning b, är självfalletoriginal: själfallet bara nonsens. Talet om ”samma betingelser” förutsätter redan Minkowski-snittet. Man kan inte anlägga ett kausalt betraktelsesätt på fördelningen av ”världselementen” (eftersom en viss tidsdimension då redan är lemma start ausgezeichnet kommentar ) – lika litet som man kan anlägga en kausal synpunkt på den vid en viss tidpunkt föreliggande fördelningen av koordinater och hastigheter hos molekylerna i en gasmängd. Det kan endast bli fråga om en Ausgleich.

3 Jag har även en massa idéer om arten av den kunskapsteori, som fysiken kräver. Men kanske jag skriver om det en annan gång. Ty just nu kom Anna hem, hon vill tillägga några rader. Hell.

Din

Eino Kaila

Kommentar

1 De små spår [...] snart utplånade Omdömet måste betraktas som förhastat. Även om ingen finländsk filosof skulle fortsätta direkt på Kailas naturfilosofiska linje, kan man säga att han via sina elever kom att erhålla ett stort inflytande på finländsk filosofi. De flesta inflytelserika filosoferna i Finland efter Kaila var nämligen antingen elever till honom själv eller till någon av hans elever.Mikko Salmela, , Helsinki: Otava 1998, s. 138.

1 Jag börjar misstänka [...] är små. Ketonen skulle tvärtom gå segrande ur tillsättningsprocessen. Han tillträde som professor i teoretisk filosofi vid Helsingfors universitet 1951 och innehade tjänsten fram till 1977.

1 Sven Krohn, som disputerat för Salomaa Krohn disputerade 23.4 vid Åbo universitet med avhandlingen .

1 Då är jag alltså fullständigt isolerad Biografer återkommer ofta till Kailas isolering under de sista tio åren av hans liv. En anledning var säkert att han, i egenskap av ledamot i Finlands Akademi efter 1948, inte längre hade en professors förpliktelse t.ex. i avseende på undervisning. von Wright nämner också nedsatt hörsel som en bidragande orsak. Men utvecklingen särskilt inom den analytiska filosofin, som allt tydligare gått i riktning mot språkfilosofi eller långt specialiserad logik, var också främmande för Kailas syntetiska sätt att bedriva filosofi. Till detta kan läggas en rent språklig isolering. Medan engelskan kommit att dominera i allt större delar av den akademiska världen efter kriget, förblev Kailas internationella språk tyska.Georg Henrik von Wright, ”Introduction”, Robert S. Cohen (red.), , Holland/Boston: Dordrecht 1979, s. xi.Ilkka Niiniluoto, ”Opening Words”, Ilkka Niiniluoto, Matti Sintonen & G.H. von Wright (red.), , Acta Philosophica Fennica 52, 1992, s. 11 f.

2 när jag har en sådan ställning, Kaila hänvisar här till sin nya position som ledamot av Finlands Akademi, som gav honom möjlighet att helt koncentrera sig på sin forskning under de sista tio åren av sitt liv.

2 Det mest [...] någon helhet Problemet har kvarstått inom fysiken. Brevets diskussion av relativitetsteorin och kvantfysiken vittnar om hur Kaila själv kämpade med problem som dessa, samtidigt som den är ett tecken på den höga ambitionsnivån hos hans ”naturfilosofi”. Även om termen ”terminalkausalitet” inte förekommer i resonemanget förefaller det uppenbart att tanken om en kausalitet som bestäms av olika slag av även utgjorde utgångspunkten för hans ansatser att förena den moderna fysikens två huvudteorier. I den föreliggande passagen ser han t.ex. ut att leka med idén att den reglerande funktionen Plancks konstant har för kvantfysiken på något vis skulle motsvaras av relativitetsteorins invarianta rumtidsintervall.

2 det ”subjektiva” Minkowski-snittet Tanken om Einsteins speciella relativitetsteori som en teori om verkligheten som en fyrdimensionell baserar sig till stor del på den geometriska tolkning den fick genom hans lärare i matematik, Hermann Minkowski. En central tanke inom relativitetsteorin är att två händelser får olika rumsliga och tidsliga koordinater för icke-identiska initialsystem, dvs. system som befinner sig i en likformig rörelse i förhållande till varandra. Det existerar ändå ett förhållande som är invariant för alla de oändligt många olika beskrivningar händelserna kan få i de olika systemen, nämligen en storhet som kallas för det rumtidsliga intervallet och kan återges med hjälp av en enkel geometrisk konstruktion. Med det ”subjektiva Minkowski-snittet” avser Kaila troligen här den ”projektion” som utgörs av koordinaterna för händelserna i ett av de möjliga koordinatsystemen. I tanken om att talet om ”vågor och partiklar” redan att man ”skilt åt rum och tid” kan man kanske också se en återspegling av Kailas fundamentala holism, som kan ha gjort ett Minkowski-begrepp som ”det rumtidsliga intervallet” särskilt attraktivt för honom.Eino Kaila, ”Einstein-Minkowskin invarianssiteoria”, 21, 1958, s. 113.

2 ausgezeichnet (ty.) här troligen i betydelsen ”karakteriserad”.

2 de 4dimensionella invarianta elementen Här avses åtminstone det rumstidsliga intervallet, som enligt den speciella relativitetsteorin är invariant för de oändligt många koordinatsystem som kan användas för att beskriva en händelse eller en räcka händelser. Formeln för det rumstidsliga intervallet ΔS är ΔS2 = c2t2 - (x2 + y2 + z2) där c är ljusets hastighet, t är tidpunkten för händelsen och x, y och z är rumsliga koordinater. Med invarians avses här att detta förhållande är det samma för varje initialsystem som en händelse beskrivs inom, medan värdena för t, x, y och z kan variera.

2 Wirkungseinheiten, men [...] Plancks h, Plancks konstant h bestämmer de tillåtna energinivåerna i kvantfysikaliska fenomen som t.ex. svartkroppsstrålning, den fotoelektriska effekten och de energinivåer en elektron kan exiteras till i en atom eller en molekyl. Medan den klassiska fysiken (felaktigt) förutsätter att energinivåerna är kontinuerliga, beskriver kvantmekaniken dem som möjliga endast som heltalsmultipler av h, vilket kan verifieras genom experiment. Den här typen av kvantfysiska restriktioner tillgör det som Kaila tolkar som ”terminalkausala” randvillkor för en process. Plancks konstant kallas ibland för ”Wirkungsquantum”, vilket torde vara anledningen till att Kaila här talar om ”Wirkungseinheiten” (ung. verkningsenheter).

2 den kinetiska gasteorien Den kinetiska gasteorin är en modell för gaser som baserar sig på vissa idealiserade antaganden, såsom att storleken av gasmolekylerna kan negligeras och att kollisionerna mellan molekylerna sker utan energiförlust. Utgående från den klassiska fysiskens mekaniska grundlagar kan en viss sannolikhetsfördelning av energier hos gasmolekylerna härledas, som approximativt motsvarar verkliga gasers egenskaper.

2 ausgezeichnet (ty.) här troligen i betydelsen ”karakteriserad”.

2 Ausgleich (ty.) utjämning.