G.H. von Wright till Eino Kaila 4/3 1950

1 Tusen tack för ditt brev. Jag hade besvarat det tidigare, om jag inte strax efter dess ankomst varit tvungen att resa bort på några dagar. Jag var i Aberdeen och höll en föreläsning och återvände först i går.

2 Det var ledsamt att höra att du varit sjuk och fått lov att ligga på sjukhus. Jag tycker mig emellertid förstå, att dina krafter börjat återvända och att du är full av arbetslust. I så god form som senaste jul har jag sällan sett dig.

3 Innan jag kommer till sakens kärna, skall jag säga några ord om mig själv och mina arbeten. – Efter en skäligen ofruktbar hösttermin upplever jag åter i en fas av skapande verksamhet och känner att jag gör framsteg. Jag har återgått till mina forskningar i logik och tycker mig märka, att de leda hän mot allt djupare filosofiska väsentligheter. Men det gäller att ha tålamod och inte forcera vägen. Ibland tycker jag, att om jag hade tre eller fyra liv framför mig, så skulle jag till slut kunna säga något viktigt, men att ett liv är alltför kort.

4 Min ”Treatise on Induction and Probability” är nu – äntligen! – under tryckning hos Routledge & Kegan Paul. Om lyckan är god, kommer boken ut i år;|2| sannolikt blir det dock först nästa. Den är många hårda arbetsårs skäligen obetydliga resultat; jag kommer inte att se tillbaka på den med tillfredsställelse.

5 Andra delen av min uppsats ”On the Idea of Logical Truth” i Vetenskapssocietetens skrifter föreligger nu i korrektur. Där har jag löst Entscheidungsproblem för sådana formler i predikatkalkylen, som inte innehålla flera än två på varandra följande operatorer. Här stannar jag tills vidare. Jag har för mig, att formlerna med tre operatorer bereda nya svårigheter och att Gödels resultat spela in. Jag skulle gärna vilja klarlägga hela detta problemkomplex, men har tänkt låta saken vila en tid. Kanske kunde unge Jaakko Hintikka, som jag visst nämnt om för dig och som synes mig vara en synnerligen begåvad yngling, fortsätta från den punkt, till vilken jag nu nått.

6 Mina forskningar för närvarande gälla alltså helt andra problem i logiken, problem som jag till synes av en tillfällighet kommit in på och som visat sig mycket givande. De gälla s.k. modal logik med angränsande frågor såsom flervärdig logik, strict implication, intuitionistisk logik och matematik m.m. Oväntade biprodukter ha utfallit, bl.a. om vissa moraliska kategoriers logik (”får”, ”bör”, ”får inte”). Om nämnda biprodukt hoppas jag kunna publicera en uppsats i Mind. Om de mera centrala frågorna håller jag på att skriva en mindre bok, som borde bli färdig inom ett år och som jag hoppas få publicerad i den nya monografi-serien ”Studies in Logic”, som|3| startats i Holland och i vilken jag ombetts medverka.

7 Om Akademien. Det behöver knappast sägas, att det är min högsta önskan att en gång få återvända till Finland som medlem av Akademien. Man kan naturligtvis fråga, om jag är värd en sådan heder och mogen för ett sådant uppdrag. Jag är inte säker på att någondera frågan i närvarande stund reservationslöst kan besvaras jakande. För andra vore det kanske bra att ha några års erfarenhet till att stöda sin uppfattning på, när man bedömer lämpligheten av min kandidatur. För mig själv åter skulle det kanske vara nyttigt att ännu någon tid få mogna och utveckla mig under de i många avseenden stimulerande förhållanden, i vilka jag för närvarande arbetar. Men ställd inför problemet, om jag nu önskade komma i fråga för inval och om jag, som du säger, vill ge dig fullmakt att göra vad du kan, så svarar jag utan tvekan: Ja! Ty finns det en chans nu, så finns det knappast en ny på mycket, mycket länge, kanske aldrig.

8 Om den svenska opinionen vågar jag inte säga mycket. Att jag skulle ha den emot mig, kan jag inte tro. Jag föreställer mig, att Granfelt är den bestämmande herren på svenskt håll. C.A. Nordman och Rosenqvist kunde tänkas omfatta mig med en viss välvilja. Men jag tror att, om man vill känna sig för, man bör gå till väga med stor försiktighet. Jag kan förställa mig, att särskilt Granfelt, men också andra äro mycket känsliga för allt, som kunde tydas såsom ett försök till ”inbland|4|ning”, också om de inse att motiven äro rent sakliga.

9 Sedan om min tjänstledighet och professuren i teoretisk filosofi. Vårt bostadsproblem i Cambridge är ännu utan lösning. I juni flyttar vi definitivt bort från vårt nuvarande lokus. Min plan är att vara i Finland från mitten av juni till början av oktober. Eftersom jag kommer att vara i Helsingfors i terminens början och eftersom framtiden är i så många avseenden oviss, vore det enligt min mening oklokt att begära avsked tidigare än nödvändigt. Ej heller hade jag tänkt begära förlängd tjänstledighet. Jag skulle helt enkelt i höstens början återgå till min tjänst i Helsingfors, och ev. försöka koncentrera undervisningen till terminens första veckor. Ser jag, att min bostadsfråga i Cambridge kan tillfredsställande lösas, tar jag sedan avsked, men ser allt hopplöst ut här, blir jag i Helsingfors och lämnar Cambridge. Jag hoppas du ville godkänna dessa personliga synpunkter såsom fullgoda skäl att inte begära avsked från Helsingfors i avsikt att kvalificera mig som sakkunnig. Ett sådant steg kunde få tragiska konsekvenser.

10 Jag är väldigt tacksam för några rader till svar. Hoppas att Anna mår bra och att du snart igen är i full vigör. Elisabeth och jag hälsa till er båda.