G.H. von Wright till Eino Kaila 4/3 1950
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 Jag var i [...] en föreläsning Föredraget handlande om modallogik.”On modal logic”, von Wright och Wittgenstein-arkivet, Helsingfors universitet.
5 Entscheidungsproblem (ty.) ung. avgörbarhetsproblemet. Att en kalkyl är avgörbar innebär att det existerar en mekanisk procedur med vilken det alltid kan avgöras om en härledning är logiskt giltig eller inte inom kalkylen, eller om en sats är en logisk sanning. Satslogiken är en fullständigt avgörbar kalkyl, men inte predikatlogiken. von Wrights forskning kring avgörbarhetsfrågan presenterades i artiklarna ”On the Idea of Logical Truth. I” och ”On the Idea of Logical Truth. II” som gavs ut av Finska vetenskaps-societeten 1948 och 1950. Den första av artiklarna ingår också i artikelsamlingen Logical Studies (1957).Georg Henrik von Wright, Logik, filosofi och språk, andra reviderade upplagan, Stockholm: Aldus/Bonniers 1971, s. 84.
5 som synes mig [...] begåvad yngling, von Wright ansåg senare att det att ha undervisat en student av Hintikkas kvalitet var en tillräcklig belöning för en karriär som akademisk lärare.Georg Henrik von Wright, ”Intellectual Autobiography”, Paul Arthur Schilpp & Lewis Edwin Hahn (red.), The Philosophy of Georg Henrik von Wright, La Salle, Illinois: Open Court 1989, s. 13.
6 flervärdig logik, [...] matematik m.m. Med flervärdig logik, eller flervärdeslogik, avses en logik inom vilken man, i motsats till den klassiska logiken, räknar med fler sanningsvärden än två (sann och falsk). Sträng implikation (eng. ”strict implication”) betecknar åter ett implikationsbegrepp som bättre återger logisk konsekvens än den klassiska logikens materiella implikation, som kan defineras med hjälp av sanningsvärdetabeller. Den intuitionistiska logiken åter har vuxit fram ur den kritik av försöken att återföra matematiken på (den klassiska) logiken som framförts av holländaren L.E.J. Brouwer. von Wright, Logik, filosofi och språk, andra reviderade upplagan, Stockholm: Aldus/Bonniers 1971, s. 88, 103, 106 f.
6 bl.a. om vissa [...] ”får inte”). von Wright hänvisar här till en av biprodukterna av hans ”återupptäckande” av modallogiken, tanken om att ”får”, ”bör” och ”får inte” är logiskt liknande begrepp som modaliteterna ”möjlig”, ”nödvändig” och ”omöjlig”. Upptäckten ledde till utvecklandet av den deontiska logiken. I sin självbiografi menar von Wright att upptäckten av den deontiska logiken ägde rum först vid jultiden 1950. I den tidigare ”Intellectual Autobiography” talar han däremot om julen 1949, vilket föreliggande brev understöder.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 170 f.Georg Henrik von Wright, ”Intellectual Autobiography”, Paul Arthur Schilpp & Lewis Edwin Hahn (red.), The Philosophy of Georg Henrik von Wright, La Salle, Illinois: Open Court 1989, s. 29.
7 få återvända till [...] av Akademien. von Wright blev sedermera ledamot av Finland Akademi. Detta ägde ändå rum först 1961, tio år efter att han återvänt från Cambridge.
9 Vårt bostadsproblem [...] utan lösning. von Wright försökte lösa bostadsproblemet med ett husbygge på Cranmer Road. Huset blev dock färdigt först efter att von Wright lämnat Cambridge.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 142 ff.
9 vårt nuvarande lokus Familjen von Wright hade vid denna tid bott ungefär ett år i det stora huset Strathaird vid Lady Margaret Road.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 138 f.
9 Ej heller hade [...] tjänstledighet. Det är oklart om von Wright i detta skede hade uppdagat rätten till en sabbatstermin efter sex terminer som tillföll en professor i Cambridge. Eftersom ett arbetsår i Cambridge bestod av tre terminer, av vilka två inföll på våren, kunde von Wright utnyttja rätten att tillbringa en sabbatstermin i Helsingfors under hösten 1950 för att sköta sin svenska professur. Han ansökte även om tjänstledighet för perioden 16.1–9.3.1951 i december 1950 och en gång till för perioden 23.4.1951–31.5.1951, vilka båda beviljades. I maj 1951 sade han upp sin tjänst i Cambridge, men skötte ännu åligganden där följande höst innan han slutligt återvände till Finland.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2001, s. 150, 152.von Wrights anhållande om tjänstledighet 2.12.1950 och 12.3.1951, Arkki, Helsingfors universitet.Kanslers beslut 12.12.1950 och 19.3.1951, Arkki, Helsingfors universitet.
”Strathaird”, Lady Margaret Road, Cambridge
4.III 1950
Kära Eino,
1 Tusen tack för ditt brev. Jag hade besvarat det tidigare, om jag inte strax efter dess ankomst varit tvungen att resa bort på några dagar. Jag var i Aberdeen och höll en föreläsning och återvände först i går.
2 Det var ledsamt att höra att du varit sjuk och fått lov att ligga på sjukhus. Jag tycker mig emellertid förstå, att dina krafter börjat återvända och att du är full av arbetslust. I så god form som senaste jul har jag sällan sett dig.
3 Innan jag kommer till sakens kärna, skall jag säga några ord om mig själv och mina arbeten. – Efter en skäligen ofruktbar hösttermin upplever jag åter i en fas av skapande verksamhet och känner att jag gör framsteg. Jag har återgått till mina forskningar i logik och tycker mig märka, att de leda hän mot allt djupare filosofiska väsentligheter. Men det gäller att ha tålamod och inte forcera vägen. Ibland tycker jag, att om jag hade tre eller fyra liv framför mig, så skulle jag till slut kunna säga något viktigt, men att ett liv är alltför kort.
4 Min ”Treatise on Induction and Probability” är nu – äntligen! – under tryckning hos Routledge & Kegan Paul. Om lyckan är god, kommer boken ut i år;|2| sannolikt blir det dock först nästa. Den är många hårda arbetsårs skäligen obetydliga resultat; jag kommer inte att se tillbaka på den med tillfredsställelse.
5 Andra delen av min uppsats ”On the Idea of Logical Truth” i Vetenskapssocietetens skrifter föreligger nu i korrektur. Där har jag löst Entscheidungsproblem för sådana formler i predikatkalkylen, som inte innehålla flera än två på varandra följande operatorer. Här stannar jag tills vidare. Jag har för mig, att formlerna med tre operatorer bereda nya svårigheter och att Gödels resultat spela in. Jag skulle gärna vilja klarlägga hela detta problemkomplex, men har tänkt låta saken vila en tid. Kanske kunde unge Jaakko Hintikka, som jag visst nämnt om för dig och som synes mig vara en synnerligen begåvad yngling, fortsätta från den punkt, till vilken jag nu nått.
6 Mina forskningar för närvarande gälla alltså helt andra problem i logiken, problem som jag till synes av en tillfällighet kommit in på och som visat sig mycket givande. De gälla s.k. modal logik med angränsande frågor såsom flervärdig logik, strict implication, intuitionistisk logik och matematik m.m. Oväntade biprodukter ha utfallit, bl.a. om vissa moraliska kategoriers logik (”får”, ”bör”, ”får inte”). Om nämnda biprodukt hoppas jag kunna publicera en uppsats i Mind. Om de mera centrala frågorna håller jag på att skriva en mindre bok, som borde bli färdig inom ett år och som jag hoppas få publicerad i den nya monografi-serien ”Studies in Logic”, som|3| startats i Holland och i vilken jag ombetts medverka.
7 Om Akademien. Det behöver knappast sägas, att det är min högsta önskan att en gång få återvända till Finland som medlem av Akademien. Man kan naturligtvis fråga, om jag är värd en sådan heder och mogen för ett sådant uppdrag. Jag är inte säker på att någondera frågan i närvarande stund reservationslöst kan besvaras jakande. För andra vore det kanske bra att ha några års erfarenhet till att stöda sin uppfattning på, när man bedömer lämpligheten av min kandidatur. För mig själv åter skulle det kanske vara nyttigt att ännu någon tid få mogna och utveckla mig under de i många avseenden stimulerande förhållanden, i vilka jag för närvarande arbetar. Men ställd inför problemet, om jag nu önskade komma i fråga för inval och om jag, som du säger, vill ge dig fullmakt att göra vad du kan, så svarar jag utan tvekan: Ja! Ty finns det en chans nu, så finns det knappast en ny på mycket, mycket länge, kanske aldrig.
8 Om den svenska opinionen vågar jag inte säga mycket. Att jag skulle ha den emot mig, kan jag inte tro. Jag föreställer mig, att Granfelt är den bestämmande herren på svenskt håll. C.A. Nordman och Rosenqvist kunde tänkas omfatta mig med en viss välvilja. Men jag tror att, om man vill känna sig för, man bör gå till väga med stor försiktighet. Jag kan förställa mig, att särskilt Granfelt, men också andra äro mycket känsliga för allt, som kunde tydas såsom ett försök till ”inbland|4|ning”, också om de inse att motiven äro rent sakliga.
9 Sedan om min tjänstledighet och professuren i teoretisk filosofi. Vårt bostadsproblem i Cambridge är ännu utan lösning. I juni flyttar vi definitivt bort från vårt nuvarande lokus. Min plan är att vara i Finland från mitten av juni till början av oktober. Eftersom jag kommer att vara i Helsingfors i terminens början och eftersom framtiden är i så många avseenden oviss, vore det enligt min mening oklokt att begära avsked tidigare än nödvändigt. Ej heller hade jag tänkt begära förlängd tjänstledighet. Jag skulle helt enkelt i höstens början återgå till min tjänst i Helsingfors, och ev. försöka koncentrera undervisningen till terminens första veckor. Ser jag, att min bostadsfråga i Cambridge kan tillfredsställande lösas, tar jag sedan avsked, men ser allt hopplöst ut här, blir jag i Helsingfors och lämnar Cambridge. Jag hoppas du ville godkänna dessa personliga synpunkter såsom fullgoda skäl att inte begära avsked från Helsingfors i avsikt att kvalificera mig som sakkunnig. Ett sådant steg kunde få tragiska konsekvenser.
10 Jag är väldigt tacksam för några rader till svar. Hoppas att Anna mår bra och att du snart igen är i full vigör. Elisabeth och jag hälsa till er båda.
Din
Georg Henrik