G.H. von Wright till Eino Kaila 22/4 1956
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 måste man nog [...] filosofer göra.Terminalkausalität als die Grundlage eines unitarischen Naturbegriffs var avsedd som den första delen av en trilogi om ”terminalkausalitetens betydelse” inom olika naturvetenskapliga områden. Begreppet ”terminalkausalitet”, som är Kailas eget, är avsett att beteckna ett naturfenomen med en stor räckvidd, i likhet med det klassiska kausalitetsbegreppet. Det är alltså begripligt varför von Wright menar att boken ställer stora krav på kunskaper i naturvetenskaperna. Kaila tenderade dessutom att se sin undersökning som ett bidrag till naturvetenskaperna som sådana. I inledningen hävdar Kaila att en såpass allmän undersökning kräver att man använder sig av alla tillbudsstående medel – oberoende av om de tillhör naturvetenskaperna eller hänför sig till filosofin i en trängre mening. Av denna anledning valde Kaila också att inte kalla sin undersökning för (ren) filosofi, utan använde i stället beteckningen naturfilosofi.Eino Kaila, Terminalkausalität als die Grundlage eines unitarischen Naturbegriffs. Eine naturphilosophische Untersuchung. Erster Teil: Terminalkausalität in der Atomdynamik, Helsingfors: Acta Philosophica Fennica Fasc. 10, 1956, s.3.
1 Snellius lag om ljusbrytningen Kallas också ofta för Snells lag. Lagen beskriver hur ljuset bryts då en ljusstråle går från ett medium till ett annat, som t.ex. luft och vatten.
2 mina fyra föreläsningar [...] London University von Wright höll i maj 1956 The Shearman Memorial Lectures, bestående av fyra föreläsningar med rubriken ”Aspects of Modal Logic”. Arthur Thomas Shearman (1866–1937) var en brittisk logiker.Georg Henrik von Wright, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers Förlag 2001, s. 195.
2 redigeringen av [...] der Mathematik”, Boken gavs ut av Basil Blackwell som en tysk-engelsk parallellutgåva med rubriken Bemerkungen über die Grundlagen der Mathematik. Remarks on the Foundations of Mathematics (1956). von Wright redigerade boken tillsammans med Rush Rhees och Elizabeth Anscombe. Den är den enda postuma utgåvan av Wittgensteins skrifter som alla de tre förvaltarna av Wittgensteins litterära kvarlåtenskap redigerat tillsammans.
2 nytrycket av min doktorsavhandling Den mycket reviderade upplagan av von Wrights doktorsahandling The Logical Problem of Induction, med vilken han doktorerat i maj 1941, utkom på Oxfordförlaget Basil Blackwell 1957. Boken tillägnades Eino Kaila.
S/S Britannia
22.4.56
Kära Eino!
1 Hjärtligt tack för din bok, som anlände just i tid att bli nedstoppad i resväskan. Jag har nu läst inledningen och tycker mig ha fått en ganska klar bild av dina intentioner. När jag återupptar läsningen, vilket troligen blir på hemvägen från England, får jag se, om jag kan tillräckligt fysik för att åtminstone i huvuddrag fatta din interpretationsmodell för kvantummekaniken. För att riktigt tydligt se, vad det är fråga om,
måste man nog ligga mycket mera inne i naturvetenskap än de allra flesta filosofer göra.
Emellertid hoppas jag kunna klargöra för mig – tydligare än jag t.v. ser saken, vad terminalkausalitet egentligen är och hur detta slags kausalitet förhåller sig till andra. [Är, t.ex., 
Snellius lag om ljusbrytningen
en initital- eller|2| terminallag, eller är den ingendera?]
2 Tiden i England kommer huvudsakligen att gå åt till att förbereda och hålla
mina fyra föreläsningar (om modal logik) vid London University
och till att lägga sista handen vid 
redigeringen av Wittgensteins ”Grundlagen der Mathematik”,
som jag nu hållit på med i fyra år. Den är nu i ombrutet spaltkorrektur. Av 
nytrycket av min doktorsavhandling
har jag t.v. bara läst spaltkorrekturet.
3 Hoppas vi råkas i maj, innan vi skingras för sommaren.
Tillgivna vännen,
Georg Henrik