Eino Kaila till G.H. von Wright 17/9 1948
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
1 jag har ju [...] de här andra. Kailas vän Rolf Nevanlinna har beskrivit Kaila som en person som till betydande del saknade social begåvning. Detta yttrade sig, enligt Nevanlinna, framför allt som en brist på ”inlevelse” (Nevanlinna använder här den svenska termen). I andra biografiska skisser har man ofta särskilt betonat den isolering Kaila hamnade i under de sista tio åren av sitt liv. En faktor var säkert hans nya position som ledamot av Finlands Akademi, som bl.a. innebar att han inte längre hade en professors skyldigheter. von Wright nämner också nedsatt hörsel som en bidragande orsak. Men även filosofiskt blev Kaila isolerad. Utvecklingen särskilt inom den analytiska filosofin, som allt tydligare gått i riktning mot språkfilosofi eller långt specialiserad logik, var främmande för Kailas syntetiska sätt att bedriva filosofi. Till detta kan läggas en rent språklig isolering. Medan engelskan kommit att dominera i allt större delar av den akademiska världen efter kriget, förblev Kailas internationella språk tyska.Georg Henrik von Wright, ”Introduction”, Robert S. Cohen (red.), Eino Kaila. Reality and Experience, Holland/Boston: Dordrecht 1979, s. xi.Rolf Nevanlinna, Muisteltua, Helsingfors: Otava 1976, s. 186.Ilkka Niiniluoto, ”Opening Words”, Ilkka Niiniluoto, Matti Sintonen & G.H. von Wright (red.), Eino Kaila and Logical Empiricism, Acta Philosophica Fennica 52 1992, s. 11 f.
1 där finns långa [...] står stilla. För en beskrivning av Stenius doktorsavhandling se Michael von Boguslawskis avhandling Proofs, Paradoxes, and Probabilities. The Logical Turn of Philosophy in Finland, Helsingfors 2011, s. 61–81.
1 Poincarés sats om [...] kan lära sig. Kaila refererar här möjligen till den närliggande uppfattningen att ett nödvändigt villkor för att en översättning från ett språk till ett annat ska vara möjlig är att de båda språken har en gemensam logik.Jeremy Gray, Henri Poincaré. A Scientific Biography, Princeton, NJ: Princeton University Press 2013, s. 72.
1 en likadan anställning [...] Söderman hade, Max Söderman, som avlidit hösten 1947, hade från hösten 1946 skött en befattning vid Åbo Akademi, vilken var avsedd att täcka professorstjänstens undervisningsuppgifter. Georg Henrik von Wright, ”Max Söderman”, Årsskrift utgiven av Åbo Akademi 31, Åbo 1949, s. 71.
1 Vi skall inbjuda [...] moraliska normer”. Tillställningen Kaila talar om är Filosofiska föreningens 75-årsjubileum, som firades 18.10.1948 i Helsingfors universitets lilla festsal. Jubileet slogs up på första sidan i Hufvudstadsbladet, som bl.a. noterade att salen var långtifrån fylld. Festtalare var föreningens ordförande Kaila, och den svenska filosofen Ingemar Hedenius som höll ett föredrag med rubriken ”Om moraliska normer. ”Fåtaliga filosofer firade forskarjubileum på Uni”, Hufvudstadsbladet 19.10.1948.
Fältskärsg. 3, Helsingfors
D. 17 september 48.
Käre Georg Henrik,
1 tack för två brev. Skriv så ofta du kan, så att kontakten oss emellan inte blir avbruten, du gör mig glad med varje ditt brev. Jag känner ett egendomligt vakuum efter dig, har så att säga ingen luft under vingarna, jag har ju ändå ingen intimare kontakt med de här andra. Med vemod läser jag mellan raderna i ditt senaste brev att du åtminstone för ögonblicket tänker stanna där, kanske för alltid. Jag har ingen lust att föreläsa, inte ens att hålla övningar, det är så att säga ingen vits när du är borta. Men jag mår nog bra och funderar intensivt på de bestämda saker, som intresserar mig. – Jag antar att Stenius nu skrivit till dig. Jag är alltså beredd att godkänna avhandlingen, i fall du godkänner den, trots att där finns långa sträckor, där mitt förstånd står stilla. St. har sin egen logik (i psykologisk mening), och i ett sådant fall gäller Poincarés sats om språk som man inte kan lära sig. Men officiellt vägrar jag att ta någon befattning med avhandlingen, St. får vänta tills du kommer på ett besök hit eller saken, jag menar opponent etc. måste ordnas på något annat sätt. Han har nu fått en likadan anställning vid Åbo Akademi som Söderman hade, jag har försökt ge honom anvisningar beträffande filos. och psykol. litteratur som han borde läsa, han vet ju tills vidare just ingenting. Nog är det en fattigdom här. – Hedenius & fru kommer d. 17.X, jag skall nog sköta om honom. Vi skall inbjuda hela universitetet, jag hoppas H. inte (som han ibland gör) ställer till skandal med sin rabulism, han skall tala ”om moraliska normer”. – Din uppsats till Ajatus har jag självfallet fått, jag hoppas kunna skicka korrektur inom någon vecka, men man får väl vara nöjd om bandet blir färdigt till julen, ett par bidrag är inte ens nu färdiga. – Ja, sen var det väl ingenting vidare, är det kanske det att det är den första verkliga höstdagen, med regn och rusk och reumatism, som gör att jag känner mig så ensam i universum. Men jag blir glad och nöjd, om det går bra för dig.
E.K.