32. G.H. von Wright till Göran Schildt 9.6.1951

Lästext

[1]

Trinity College, Cambridge.

Kära Göran!

1 Jag känner ett behov att meddela dig ett viktigt beslut, som jag fattat, nämligen att taga avsked från min professur i Cambridge efter utgången av nästa hösttermin och återvända till Finland.

2 Beslutet är resultatet av många års inre strider och sökande efter svar på frågan, var jag hör hemma och vad som är min mest angelägna uppgift i livet. Till utgången har givetvis medverkat de svårigheter som jag haft att få en bostad här, svårigheter som jag vill tolka som ett svar från ovan på mina frågor.

3 Det är klart, att jag inte kommer att lämna Cambridge utan saknad, medveten om att jag aldrig senare i livet kan uppnå en i yttre avseende lika förmånlig och hedersam position. Men jag tror, att jag skall kunna vara en helare och [2]lyckligare människa i den miljö, från vilken jag utgått och där jag har mina rötter fortfarande kvar.

4 Jag hoppas få se dig i sommar och fortsätta våra diskussioner om konstens problem. Jag skall försöka vila mig ordentligt efter en ansträngande och bedrövlig vårtermin. Jag levde först här en tid som invalid efter min knäskada i Finland i april, så opererades jag och låg på sjukhus en halv månad, ännu är jag långt ifrån återställd!

5 Wittgenstein dog här för ungefär en månad sen. Han var den underbaraste människa jag känt. Under de närmaste åren kommer min huvudsakliga uppgift att vara att utge hans mycket omfattande och betydelsefulla litterära kvarlåtenskap.

6 Jag hoppas du mår bra och önskar dig hälsa, framgång och frid.

Din vän

Georg Henrik

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    I utgåvans del IV publiceras ett urval av von Wrights brev till sina nära vänner Max Söderman (1914–1947) och Göran Schildt (1917–2009). De här unika samtidsdokumenten belyser von Wrights förhållande till Wittgenstein från hans vistelse i Cambridge 1947 ända till sommaren 1952, då arbetet på Wittgensteins litterära kvarlåtenskap så småningom kom i gång. Vi har tagit med både brev som innehåller längre partier om Wittgenstein (t.ex. kap. 24 och 25) och brev som bara har kortare hänvisningar till honom. År 1949 och 1950 bodde Wittgenstein flera perioder som gäst i von Wrights stora hus Strathaird i Cambridge och umgänget med honom var således en del av familjen von Wrights vardagliga liv. Breven kastar också ljus på frågan varför von Wright 1951 beslöt att lämna Cambridge och återvända till Finland.

    Likartade dokument, dvs. von Wrights brev till Eino Kaila, publicerades nyligen också i utgåvan ”Skriv så ofta du kan” (Österman 2020). Särskilt de brev som skrevs våren och sommaren 1939 innehåller von Wrights tidiga reaktioner på Wittgensteins person och hans filosofiska tänkesätt.

    Både Söderman och Schildt var studiekamrater till von Wright i Helsingfors. Söderman, som hade börjat sina filosofistudier under Kaila några år tidigare än von Wright, arbetade länge på en doktorsavhandling om Bernard Bolzanos (1781–1848) logik. Under 1930-talets senare hälft tillbringade han längre studie- och forskningsperioder i Prag, Wien och Münster. Efter kriget verkade han mellan 1946 och 1947 som filosofilärare vid Åbo akademi. Söderman avled i december 1947 av lungsot, som han lidit av sedan vinterkriget. Söderman fullbordade aldrig sin dissertation. Brevet från 12/6 1947, som publiceras här som kapitel 24, är i själva verket von Wrights sista bevarade brev till Söderman. I sin självbiografi (2001, s. 60–61) beskriver von Wright Söderman som den mest lysande och begåvade unga filosofen av sin generation.

    Schildt studerade konsthistoria vid Helsingfors universitet. På 1930-talet följde han också Kailas föreläsningar i filosofi, vilket inspirerade honom till några vetenskapliga färgpsykologiska experiment. År 1937 reste Schildt tillsammans med von Wright till Italien: resan var en avgörande upplevelse för dem båda och lade grunden för en livslång vänskap. Trots att Schildt blev svårt skadad i vinterkriget, disputerade han 1946 med en avhandling om Paul Cézanne. Schildt strävade dock inte efter en akademisk levnadsbana: senare verkade han som journalist, författare och debattör. På 1950-talet blev han känd för sina inspirerande skildringar av seglingar på Medelhavet med ketchen Daphne. Schildt var också nära vän till arkitekten Alvar Aalto (1889–1976): Schildts omfattande biografi om Aalto kom ut i tre delar mellan 1982–90. Henrik Knifs biografi Göran Schildt. Två liv (2020) har nyligen publicerats.

    I webbutgåvan publiceras varje brev i två former: som lätt läsbar transkription och som digitalt faksimil. Brevet till Söderman (kap. 24) är hittills opublicerat och bevaras i samlingen Georg Henrik von Wrights bibliotek i finska Nationalbiblioteket (Signum Coll: 714.249–250). Breven har transkriberats av Bernt Österman. Den bevarade brevväxlingen mellan von Wright och Göran Schildt är redan tillgänglig som helhet i Erik Kruskopfs förträffliga samling En livslång vänskap (2008). Originalbreven bevaras hos Svenska litteratursällskapet i Finland. Den transkriberade texten till Schildtbreven (kap. 25–33) stammar från Kruskopfs utgåva. Vi har korrigerat några transkriptionsfel.

    Litteratur

    Knif, Henrik 2020, Göran Schildt. Två liv, Helsingfors: Gummerus.

    Kruskopf, Erik (red.) 2008, En livslång vänskap. Brevväxlingen mellan Göran Schildt och Georg Henrik von Wright 1937–2001, Ekenäs: Christine och Göran Schildts stiftelse.

    von Wright, Georg Henrik 2001, Mitt liv som jag minns det, Stockholm: Albert Bonniers.

    Österman, Bernt (utg.) 2020, ”Skriv så ofta du kan”. Brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila 1937–1958, Helsingfors & Stockholm: Svenska litteratursällskapet i Finland & Appell. Webbutgåva: vonwright.sls.fi, e-bok: http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-532-1.